Ett kärleksbrev

Posted in Inspiration
on 2018/06/12

Hej min vän, kära Ida,

Vad jag är stolt över dig. Idag är det ett år och några dagar sen du sprang ut från Hallbergstrappor med kolsyra i blodet och hopp i blicken. Det var en stor dag, den där studentdagen. Förväntningarna var höga och även om vi ser tillbaka på dagen med ett slags filter av skimmer så kantades den perioden också av något mer. För när studentdagen väl hade kommit och gått, när studentmössan var av och lagd på hyllan, baksmällan nu mera var ett minne blott, så var det helt plötsligt dags för vuxenlivet.

Och vilken start du fick. Om det är något du kan Ida, så är det att ordna saker och ting för dig och den sommaren gjorde du det med bravur. Måndagen efter studenten började du som trainee på Forza Of Sweden och arbetade med UngDrive, något som fick dig utanför din comfortzone gång på gång. Att få inspireras och utvecklas tillsammans med sådana fantastiska människor är något som kommer att värma ditt hjärta när du ser tillbaka på det.

Sommaren rullade på och efter två veckor med UngDrive och en känslosam vecka på Emax började du på Ica, fick i uppdrag att vara youth leader på ett internationellt projekt om jämställdhet och när hösten väl kom så klirrade du ett jobb på kontor i Ängelholm. Det är mod Ida, som gör att du vågar kasta dig huvudstupa in en mängd olika uppgifter, arbetsplatser och människor. Det är mod som gör att du hela tiden vågar att lyssna inåt och ändra kursen när något inte känns 100.

Att inte nöja sig med halvdant och halv bra och helt okej är en annan egenskap som har kommit att visa sig främst detta året. En egenskap du ofta suckar över, och säger något i stil med “vad allt hade varit lätt om man bara nöjde sig”. Men du är inte sån, du är inte en sån som nöjer dig och det är en av din styrkor. Du siktar mot stjärnorna.

Hösten kom och gick och var jobbig. Ångest och panikångest trängdes i bröstet tills det inte längre gick att andas förbi den. Du gick till en kiropraktor som knäckte till din “ångestknota” och därefter slutade inte tårarna att rinna. Med tårarna kom insikten om att detta inte passade dig, att jobba 8-17, måndag till fredag för ett par semesterdagar om året. Du bytade jobb, saktade ner och långsamt började du hitta tillbaka till dig själv. Vad jag är stolt över dig för det beslutet.

Under våren blev du antagen till Förebildsprogrammet och du skickade dina första fakturor från din egna firma. Alltså vilken milstolpe! Du höll din första föreläsning om psykisk ohälsa, du gick en entreprenörskapskurs och du åkte på inspirationsdagar med SkåneIdrotten på Örenäs Slott. Du hittade till yogan och meditationen och du signade din första lägenhet. Du tog steg mot att uppfylla flera drömmar – att lära dig att surfa, att tågluffa, att besöka Portugal och att resa ensam genom att boka ett par resor. Modet Ida, det har du. Tvivla aldrig på det.

Nu har du precis avslutat ett kapitel av din resa – och nu är det dags för nästa. Världen kan kännas läskig Ida, men i slutändan  handlar allt om att du måste lita på din inre kompass. Innerst inne så vet ju du det – att du kommer att klara precis allt det du tar dig för. Landa i detta avslutade kapitlet och börja sätta riktningen mot nästa. Vad som sker, är helt upp till dig.

You got this! Jag älskar dig.

Leave a Reply

Liknande inlägg